Tre Tunga Tips

Submit to FacebookSubmit to Google PlusSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

 

Problem att få ut handlingar? Här är tre goda råd för att i första hand undvika en tidskrävande sekretessprövning i domstol och i andra hand nå framgång vid ett överklagande.

 

Begär skriftligt beslut

När myndigheten säger nej ber du om ett skriftligt beslut med hänvisning till den/de lagparagrafer beslutet grundar sig på. Du kan eventuellt även be att få handlingen avidentifierad. Förvånansvärt ofta innebär detta att man får ut handlingarna direkt. Bra för dig och tyvärr samtidigt ett trist tecken på hur dåligt myndigheter sköter den här typen av ärenden. När tjänstemannen som nyss sade nej inser att han/hon måste lägga tid på att leta i lagtexter för att eventuellt hitta en giltig paragraf är det enklare att bara lämna ut.

 

Svag sekretess öppnar för insyn

Är avslaget grundat på svag eller stark sekretess? Myndigheter hänvisar ofta till lagparagrafer med svag sekretess. Men svag sekretess innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. För att kunna hävda sekretess måste myndigheten i sådana fall kunna visa att det är troligt att skada eller men kan uppstå. Den som vill ta del av en handling ska så klart trycka på att offentlighet är huvudregel och att risken för skada/men är liten eller obefintlig.

Tre olika så kallade skaderekvisit avgör graden av sekretess. Värt att veta i sammanhanget är att "skada" avser ekonomisk skada, medan "men" handlar om annan typ av skada.

  • Svag sekretess eller "rakt skaderekvisit" innebär att offentlighet är huvudregel och sekretess undantag. Man känner igen det på formuleringen att uppgifter är offentliga om "det inte kan antas" att den enskilde lider en viss skada eller visst men om uppgiften utlämnas. Formuleringen återkommer i de paragrafer i Lagen om offentlighet och sekretess som stadgar svag sekretess.
  • Stark sekretess eller "omvänt skaderekvisit" betyder att huvudregeln är sekretess. I praktiken innebär det att sådana uppgifter mycket sällan lämnas ut "om det inte står klart att uppgiften kan röjas" utan att någon lider skada eller men som den återkommande formuleringen ungefär lyder i paragraferna med stark sekretess.
  • När skaderekvisit saknas gäller absolut sekretess. Uppgifterna i handlingen är då alltid sekretessbelagda.

 

Läs hela paragrafen!

Avslagsbeslutet kan grundas på en paragraf som inleds med stark sekretess (se ovan). Men ge inte upp. Om man läser vidare i lagtexten följer ofta exempel på förhållanden inom området som regleras av svag sekretess eller som inte alls omfattas av sekretess.
Därmed öppnas möjligheter till insyn.

Läs även övriga paragrafer i kapitlet.

Kanske är det istället en annan paragraf med lägre sekretessgrad som ska tillämpas.

 

Ett exempel:

I Lagen om offentlighet och sekretess 28 Kap 11-12 § regleras offentligheten vid arbetsförmedlingar när det gäller uppgifter om arbetssökandes och arbetsgivares personliga och ekonomiska förhållanden. I båda paragraferna stadgas stark sekretess. 12 § skyddar undantagslöst arbetsgivaren från offentlig insyn. Men i 11 § som behandlar arbetssökande finns ett viktigt undantag – sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Därmed bör man kunna begära att få ta del av beslut om praktik eller anställningar hos privata arbetsgivare som finansieras med lönebidrag eller liknande. Om man ber arbetsförmedlingen att maska namn och uppgifter på arbetsgivaren kan man genom återstående uppgifter se vilka arbetssökande som har placerats. Dessa kan sedan kontaktas och intervjuas om var de varit placerade och om det är nöjda.

 

Här kommer du tillbaka till Offentlighetsjourens startsida.

Phone: +46 (0) 480 44 64 00 Address: Linnéuniversitetet, fojo, 391 82 Kalmar, Sweden Visiting Address: Gröndalsvägen 19, 392 36 Kalmar, Sweden Email: fojoinfo@lnu.se